Det börjar lida mot sitt slut, söndagslugnet ligger som en varm filt över ett blötgrått trollhättan och de flesta av ladyfestarna har lämnat skeppet efter stärkande frukost som topping på gårdagens galanta kväll. Pix vet hur att locka till dans, gott så.
Snart blir det ett Face-to-face med festivalens jury i Kulturbaren och efter det de absolut sista filmerna för i år. Lite vemodigt, ganska skönt säger arrangörerna om att det hela snart är till ända.
Men så mycket fin film, dokumentärt, skakigt, animerat, finstämt, varmt, svårt, innerligt och vansinnigt inspirerande, och allt gjort av människor här i lokalerna, det sätter onekligen en viss stämning. De flesta är här för att de arbetat med någon av filmerna, alla är deltagare.
Lokalpressen ska nämnas, här sägs det några ord, här står det lite om en av våra intervjupersoner och här nämns vi och här står det lite längre och mer.
Nåväl, med en viss melankoli men med gott om bra samtal och spån på framtida påhitt i bagaget plockar vi så ned våra A3-or från väggarna, sniker med oss ett par extra exemplar av I'll have what she's having och återgår till något slags verklighet i götet. Tack och hej då.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar