onsdag 20 januari 2010

Galor, nomineringar och obalans

Nu avverkas årets samling galor för att hylla förra årets bästa kulturprestationer i olika kategorier. Och de avlöser varandra i samma takt som en byter armkrokspartner i squaredans. Hej och hå!

Grammisgalan är avklarad och P3 Guld galan även så. Ikväll utses Årets författare på Café Hängmattan och på måndag är det dags att summera föregående års bästa inom filmindustrin på Guldbaggegalan. Entusiasmen är hög och förväntningarna stora. Festligheter i form av galor med guld och bubbel är väl precis det vi vinterbleka nordbor behöver under en grå januarimånad.

Men trots det snygga, festliga och energifyllda, blir jag hemskt trött vid konstaterandet att det väger så ojämnt mellan könen bland de nominerade och bland de artister som får stå på scen och underhålla under dessa galor. Det uppmärksammandes bla i GP inför P3 Guld galan att en sån liten andel (20%) av de nominerade artisterna var kvinnor trots att de har framfört 40% av de mest spelade låtarna på denna radiokanal de senaste fyra åren. Och visst, vi kan inte påverka vilka artister som släpper album ett visst år och därmed uppfyller kraven för att kunna bli nominerade. Men hörrni: nog finns det fler kvinns än Amanda Jenssen, Miss Li och Fever Ray som framfört 2009 års mest sönderlyssnade låtar. Låt oss summera:

P3 Guld galan
Andel kvinnliga artister på scenen: 30%
Andel kvinnliga artister nominerade: 20%
Andel kvinnliga artister på vinstpallen: 11%. (En)

GRAMMISGALAN
Andel kvinnliga artister på scenen: 40%
Andel kvinnliga artister nominerade: 25%
Andel kvinnliga artister på vinstpallen: 20%

Så vi jobbar på. Och fortsätter lyfta fram de talangfulla, fabulösa, genialiska flickorna, kvinnorna och tanterna som berikar och berör våra och många andras liv med sina kreationer inom det som kallas kultur. I Göteborg - Sverige - Världen.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Det är detta som är så sjukt med feminismen! Kvinnor ska alltså hjälpa andra kvinnor att bli kända, varför? En man skulle aldrig någonsin tänka på det sättet, vi köper skivor av de artister som vi gillar och vi skulle tycka det vore extremt patetiskt att "hjälpa" någon pga dess kön. Sedan är det otroligt att du inte lyckades snalla upp att P3 gynnar spelandet av de kvinnliga artisterna. Deras speltid kvoteras alltså och det innebär att de kvinnliga artister som spelats mest gjort detta för uppfylla en jämställdhetsagenda. T ex tröttnade jag på Amanda Jenssens senaste låt efter ett par lyssningar, och ändå fortsatte den att spelas nästan en gång i timmen. Nu förstår man verkligen varför. Patetiskt var ordet.

/Knut

Helene sa...

Hej Knut!

Den "hjälp" du talar om att feminister ger varandra kan definieras på ett annat sätt. Det handlar inte om att hjälpa kvinnliga artister till framgång av den principen att de är kvinnor, utan av den anledningen att de är fantastiska på det de gör och att de måste skrika så mycket högre än många av de män som är lika duktiga för att få stå i rampljuset. Där hjälper Ladyfest Gbg gärna till att skrika med och heja på dem som vi tycker förtjänar uppmärksamheten.

Precis som du lyssnar och köper jag den musik jag gillar oavsett om den framförs av en kvinna eller man. Vi i Ladyfest Gbg uppmuntrar och eftersträvar just att tänka över könsrollerna inom kulturlivet. Målet är såklart att inte behöva se till kön överhuvudtaget, utan bara till det som produceras.

Kvotering är för mig inte en intressant väg att gå för att uppnå en mer jämställd kulturscen. Uppenbarligen är det dock fortfarande alldeles för få som tänker utöver könsgränserna, vilket årets nämnda galor visar exempel på. Verkligheten är att det finns en starkt etablerad manlig norm som avgör vilka som ska få synas och höras här.

Syftet med detta inlägg var inte att föreslå någon slags kvotering för att få en exakt jämn könsfördelning på scenen, bland de nominerade eller på prispallen på de nämnda galorna. Poängen är att det finns så många fler kvinnor som - enligt mig och många andra - står bakom produktionen och framförandet av 2009 års mest hyllade låtar som inte ens kommit med bland de nominerade. Visst handlar det i slutändan mycket om tycke och smak, och det är svårt att objektivt avgöra vad som är bra respektive dålig musik.

Men faktum kvarstår: män ses som det självklara valet i alltför många avseenden inom kulturlivet och kvinnor välkomnas inte på denna arena i samma utsträckning som män. Detta problem tycker vi är viktigt att belysa och det är en fråga vi engagerar oss i och vill förändra till det bättre. Vi håller helt enkelt inte med om att män i allmänhet serverar bättre kultur än kvinnor.

Mvh
Helene, Ladyfest Gbg